Tips på mousserande rosévin till alla hjärtans dag
Roséchampagne och andra rosa bubbel är svårslaget att bjuda på vid romantiska tillfällen. Här är fem dryckestips att fira kärleken med – på alla hjärtans dag eller närsomhelst när andan faller på under året. Vi avslöjar också vilket mousserande rosévin som passar bäst till jordgubbarna. Sist förklarar vi hur färgen och de rosa bubblorna uppstår i flaskan.
Vad passar väl bättre på alla hjärtans dag och vid andra kära sammankomster än att skåla i mousserande rosévin! Varför inte låta det vara ett genomgående tema för hela kvällen?
5 rosa bubbel till kärleksfirandet
Receptförslag:
Tre sorters ostron med lyxiga tillbehör
Bakad rotselleri med hummer och brynt smör-sabayonne
Kantarell- och tryffelfärserad kyckling med kålterrin och smörad kycklingsky
LÄS OCKSÅ: Hellre en bra crémant än en billig champagne (säger ryktet)
Receptförslag:
Laxtartar Asian style med habaneromajonnäs
Asiatisk moules marinières med jalapeño-aioli
Trifle-tiramisu med jordgubbar och salt chokladkolasås
Med reservation för produkt- och prisändringar.
Tillverkning av mousserande rosévin
Den vackra färgen tilltalar ögat innan innehållet i glaset når dina smaklökar, men vad ger ett mousserande rosévin just sin unika färg och hur skapas de livfulla, aptitretande bubblorna?
Blått behövs för rätt rosa nyans
För att mousserande roséviner ska få sin alltifrån ljust aprikosrosa till mörkt rubinröda färg krävs att skalen från en eller flera blå druvor på något sätt ingår i produktionen*. Musten i de allra flesta druvsorter, blåa som gröna, är nämligen färglös. Maceration är den vanligaste metoden för att få önskad färg, smak och tänkt stil på vinet. Det innebär att druvskalen får ligga i kontakt med musten i en stund efter pressning. Exakt hur länge varierar.
I motsats till stilla rosévin är det också tillåtet (inklusive inom EU) att blanda vitt och rött vin till mousserande rosévin, vilket sker i exempelvis Champagne där andelen rött vin kontra vitt vin generellt är 5–15 procent i en roséchampagne.
Metoder för att skapa bubblor
Bubblor, eller mousse på vinspråk, kan bildas i vin med olika metoder. Den dyraste, mest tidskrävande och gedigna är den traditionella metoden. Ett stilla basvin med hög syra och relativt låg alkoholhalt får då en första jäsning för att sedan tappas på den slutliga flaskan med tillsats av jäst, socker och rött vin (om det mousserande rosévinet är en blandning av vitt och rött vin vill säga) för en andra jäsning, varvid bubbelbildande koldioxid utvecklas.
Den volymmässigt mest utbredda metoden att skapa bubblor är tankmetoden, även kallad charmat eller cuve close. Det stilla (rosa) basvinet hälls i en trycktank tillsammans med jäst och socker. När det har jäst klart och bubblor har bildats buteljeras det under tryck.
Ytterligare metoder är transfermetoden, astimetoden, kontinuerlig metod, kolsyremetoden och den just nu väldigt trendiga, men samtidigt väldigt gamla, méthode ancestrale/méthode rurale eller pet nat (pétillant naturel) som den också kallas där ett ungt vin buteljeras innan allt socker och all jäst har hunnit bli till alkohol, varpå bubblor bildas i flaskan.
Visste du att…
Utbudet av mousserande rosévin är brett med många olika ursprung och stor stilmässig variation, men Systembolaget delar inte in dem i olika kategorier som de annars gör för vita mousserande viner. Håll i stället koll på vad de föreslås passa till och smakklockorna för att utläsa graden av sötma, fyllighet och syra. Låt detta sedan styra valet av mat.
*) Även många vita mousserande viner tillverkas av blå druvor, men då avlägsnas skalen genast efter pressning och endast den färglösa druvmusten får jäsa vidare.