Champagne, crémant, cava och spumante – bästa bubblet till festen

Många kallar både champagne och andra mousserande viner för bubbel. Men det är bara mousserande viner från det nordfranska distriktet Champagne som får kallas för champagne. Ungefär (grovt jämfört) på samma sätt som att parmesan bara får heta parmesan om den har tillverkats inom ett begränsat område i den norditalienska regionen Emilia-Romagna.

Det är inte bara en begreppsfråga, betydligt mer än så skiljer champagne från andra mousserande viner (och parmesan från andra hårdostar, men nu slutar vi tjata om ost).

Husstilar med traditioner

Naturen som utgör och omger Champagne har en speciell terroir, där druvorna växer långsamt och innehåller mycket syra och mineralitet. Området är präglat av sin långa historia med stolta traditioner och rigorösa regelverk att förhålla sig till.

LÄS MER: Terroir och 9 andra ord som utvecklar ditt vinlingo

Utmärkande för alla champagneproducenter är att de har en egen husstil. Denna ändras väldigt sällan. Vinhuset Bollinger har exempelvis en starkt utvecklad pinot noir-driven stil, fatjäsning och mycket lång lagring. Allt för att ge vinet rejält med kropp och fyllighet. Deras Bollinger Special Cuvée Brut (nr 7418, 509 kr) är en av världsmästarsommelieren Andreas Larssons absoluta favoriter bland non-vintage-champagner – ett ärofyllt betyg!

Olika sätt att skapa bubblor

Hur framställs då ett mousserande vin? Det finns olika metoder. Champagne, crémant, spanjorernas cava, Franciacorta från den italienska vinregionen med samma namn och många mousserande viner från Storbritannien (där franska champagnehus som Taittinger också äger vingårdar) görs alla enligt den traditionella metoden, méthode traditionelle.

Den traditionella metoden används även av bubbelproducenter i Sydafrika, däribland en av världens största vin- och spritproducenter KWV, men går då under namnet ”Methode Cap Classique”, ibland förkortat MCC på flaskan, vilket berättar just att det är ett mousserande vin från Sydafrika enligt detta tillverkningssätt.

LÄS OCKSÅ: Snabbaste kyltricket och två andra festliga bubbeltips

Snabbspolat innebär den traditionella metoden att vinet får en första jäsning i ståltank eller på fat i ungefär ett halvår. Därefter tillsätts socker och jäst. Vinet buteljeras och får en andra jäsning i liggande vinkällarläge. I flaskan förvandlas jästen till koldioxid och alkohol. Själva jästfällningen lägger sig längs den undre långsida och fortsätter att utveckla vinets aromer.

När jästen har gjort sitt

Efter lagring ska jästen tas bort. Flaskorna lutas därför gradvis från horisontell till lodrätt position, vilket gör att jästen samlas i flaskhalsen. Processen kallas för remuage, och på vissa anrika champagnehus sker denna fortfarande manuellt i hanteringen av deras prestigeviner.

Genom att frysa flaskhalsarna förvandlas jästen under korken till en ispropp, som skjuts ut när flaskan öppnas. Slutligen justeras vinets sötma, så kallad dosage, och korkas igen på nytt.

Franska bubblor till lägre pris

Ska du servera ett mousserande vin som välkomstskål vid en större tillställning är crémant ett plånboksvänligt val. Crémant blir ofta jämförd med champagne, när det i själva verket är ett fantastiskt gott bubbel på egna stolta ben och inte behöver be om ursäkt för sig.

LÄS OCKSÅ: Rumor has it – hellre en bra crémant än en billig champagne

Tillverkningen av crémant sker alltså enligt den traditionella metoden, men vinet behöver ”bara” lagras i 12 månader, jämfört med champagne där minimitiden är 15 månader.

Crémant produceras i flera regioner, de flesta belägna i Frankrike och Luxemburg, och vinmakningen är inte knuten till speciella druvsorter, som den är för champagne. Däremot är användandet och begreppet crémant skyddat av fransk lag, liksom champagne.

Spaniens svar på champagne

Spanien har 160 godkända ursprungsdistrikt för produktion av cava enligt den traditionella metoden med en andra jäsning på flaska. Till cava är nio olika druvsorter tillåtna. Inhemska macabeo är vanligast (kallas också viura), andra frekventa druvor är parellada och xarel-lo.

Cava måste vila på sin jästfällning i minst nio månader, men många cavor lagras betydligt längre än så. På en platå i Valencia bestående av kalkhaltig lerjord på 750 meters höjd odlar och handskördar Dominio de la Vega druvorna till Expressión Brut Reserva Cava 2018 (nr 7955, 129 kr) – en unik och elegant årsgångsbetecknad cava gjord på 100 procent macabeo. För att uppnå stor aromatisk komplexitet och krämighet har den lagrats hela 30 månader i Dominio de la Vegas svala källare, men den tål lagring i ytterligare 3–5 år.

Italienarna satsar på tankjäsning

Tankjäsning, eller cuve clos, är en annan framställningsmetod snudd på identisk med den traditionella. I alla fall fram till den andra jäsningen som sker i en trycktålig tank i stället för på flaska innan vinet filtreras, får sin sockertillsats och buteljeras. Det som får ta flera år vid flaskjäsning klaras av på några månader och jästens arom hinner aldrig ge någon riktig smak.

Det sprudlande vinet prosecco från nordligt belägna Veneto i Italien till 99 procent enligt tankmetoden. Prosecco var tidigare namnet på en grön druvsort, men för att inte blanda ihop den med den alltmer populära vintypen och för att ursprungsskydda drycken heter den glera sedan 2009. Prosecco måste innehålla minst 85 procent glera.

Prosecco finns i två varianter – det svagt bubblande frizzante och det kraftigt bubblande spumante. Utöver det delas prosecco in i olika kvalitetsklasser där Prosecco DOC är den allra enklaste och Prosecco Valdobbiadene Superiore di Cartizze DOCG den mest exklusiva.

Prosecco har slagit stort över världen, men italienarna gör mousserande vin i alla möjliga stilar. Emilia Romagna har sin röda lambrusco, Asti är en sötare bubblig italienare som härstammar från staden Asti (finns även som dessertvin under namnet Moscato d’Asti). Ja, och så Italiens Rolls Royce-bubbel Franciacortia, som är mest likt champagne i stil och klass.

Kolsyra rätt ner i vinet bara

Vissa mousserande viner produceras enligt läskedrycks- eller kolsyremetoden. I stället för att låta jäst ge upphov till den mousserande karaktären injiceras vinet med koldioxid. Det är inte så vanligt i Europa, men kan vara ett prisvärt val förutsatt att basvinet är bra.

Till syvene och sist – valet är ditt

Det finns många parametrar att väga in när du ska välja ett mousserande vin. Allt från prisklass och smakbild till hur, med vem och varför det ska avnjutas. Ett tips är att satsa på champagne när det finns tid att verkligen smaka på vinet och uppleva komplexiteten.

Vid större, mingliga sammankomster, passar det kanske bättre med crémant, cava, processo eller något annat mousserande vin. Utbudet är enormt (och då har vi inte ens gått igenom alla sorters rosébubbel!), så prova dig fram och se vad du föredrar.

Nyfiken hur du beräknar mängden mousserande vin till festen – spana in våra bubbliga tips!