Bra årgång för vin (och särskilt champagne)
Hur stor betydelse har årgången för ett vin? Är det till exempel sant att bättre årgångar alltid ger ett godare vin? Och vad är det egentligen som gör att en årgång räknas som bra? Sommelieren Tina Johansson reder ut frågorna kring årgångsvin och årsgångschampagne.
Vin tillverkas som bekant av vindruvor och, som för alla naturprodukter, påverkar vädret under växtsäsongen hur dessa druvor mognar. Så när man pratar om en bra årgång, eller ett bra vinår, menar man ett år med optimalt klimat för att druvorna ska kunna ge upphov till komplexa, välstrukturerade och lagringsdugliga viner efter skörd.
Lagom av allt är oftast bäst
Under sommarhalvåret behöver vinrankan tillräckligt med sol och regn vid rätt tillfälle för att druvorna ska växa som de ska. Exempelvis är det viktigt att det inte regnar för mycket just innan skörden eftersom druvorna suger åt sig av regnvattnet och smakerna blir utspädda.
Det finns dock inget exakt facit för hur året borde se ut för att det ska bli hög kvalitet på skörden och därmed en bra vinårgång. Men rent generellt ger varma somrar högre alkohol, fylligare viner och mer mogen, intensiv frukt, medan svalare somrar ger lättare, elegantare viner med högre syra. Det man med säkerhet kan säga är att varje årgång av ett givet vin kommer att smaka olika från år till år, vilket gör det spännande att jämföra olika årgångar.
När årgången kan anses vara bra
De bästa årgångarna, vare sig det är ett lite varmare eller lite svalare år, brukar i regel ge koncentrerade viner med djup smak och en komplexitet på ännu högre nivå. Dessa viner kan vara svåra att njuta av direkt eftersom det tar längre tid för dem att öppna upp sig och visa sin fulla potential, men det gör dem i stället väl lämpade för många års lagring.
För vinårgångar som inte klassas som lika bra går däremot mognadsprocessen i flaskan snabbare och de är ofta riktigt goda att dricka unga. En så kallad sämre årgång ger med andra ord absolut inte ett dåligt vin.
Bra årgångar för champagne
Långt ifrån alla viner har en uttalad årgång. I Champagne har man enligt tradition blandat årets skörd med flertalet äldre årgångar. Det har dels berott på att regionens klimat i norra Frankrike har varit övervägande svalt och regnigt, vilket har gjort det utmanande att få lika stora skördar varje år, dels för att få samma smakprofil på sitt vin år efter år.
I och med ett varmare och mer stabilt klimat har många producenter i Champagne börjat tillverka mer vin från ett och samma år, så kallad årgångschampagne. Vanligtvis väljs endast de bästa druvorna från de bästa åren ut till dessa viner. Årgångschampagne tål lång lagring och blommar ut senare än övriga stilar av champagne. Därför släpps de flera år efter att de skördats, också för att de enligt lag måste lagras minst 36 månader innan de får säljas.
Bland de senast prisade årgångarna för champagne hittas 2012 som började skakigt, men slutade med en förträfflig skörd. Årgång 2008 hyllas för champagner med elegant struktur och lagringspotential, 1990 är känd för sina fylliga och intensiva champagner. Sist, men inte minst, har vi den omtalade årgången 1996, vilken sägs vara en av de bästa någonsin!
Bollinger La Grande Année Brut 2015
I april 2024 lanserade champagnehuset Bollinger sin senaste årgång av La Grande Année (nr 7579) som endast produceras de främsta åren, inte sällan även i rosa utförande.
2015 års skörd var väldigt lyckosam med hög druvkvalitet, speciellt för pinot noir, den druva som dominerar Bollingers viner. Detta till följd av en varm och torr sommar som gav små druvklasar med mogna, koncentrerade smaker samtidigt som den friska syran behölls.
Resultatet är en exceptionell årgångschampagne i generös och fyllig stil, redo att drickas redan i dag, men som med fördel går att lagra länge.
